-

Fy vad jag är orolig!

Lillsvans som brukar vara världens pratsammaste lilla kisse som går med en knorr på svansen men hon har varit tyst och hängt med sin svans sen i måndags. I torsdags kväll började hon började dricka och kissa mycket mindre än normalt.

Jag ringde veterinären igår och fick en tid på eftermiddagen. De klämde på henne, de tog blodprov och gjorde en röntgen på henne. Sen fick hon massor med saltlösning insprutat under huden i nacken eftersom hon druckigt lite dåligt. De kom fram till att hon har små stenar i urinblåsan och förhöjda njurvärden. Hon har fått specialfoder som hon ska äta i 2 månader för att lösa upp stenarna och antibiotika - Den äter hon som om det vore godis - Hoppas det håller i sig

När vi kom hem så skjutsade vi vår andra katt Wilma till mina föräldrar - Vi var tvungna att vara säkra på att Lillsvans kissade annars skulle vi åka akut till en annan veterinär. Wilma ska vara hos min mamma och pappa tills vi får ett urinprov från Lillsvans som vi kan lämna till veterinären. Hon får nog komma hem igen på måndag eller tisdag när det är klart

Igår kväll var Lillsvans mycket piggare igen - Troligen av den extra vätskan. Hon kissade i alla fall äntligen i natt - Jag hörde henne krafsa i lådan så jag gick upp och tittade för att vara säker på vad hon gjort

Men idag är hon inte sig själv igen - hängig och går undan. Vi skulle åkt till kompisarnas land på kräftskiva nu vid lunch - Men vi åker senare i eftermiddag istället och sen tittar min syster till henne ikväll och vi åker hem när kräftätandet är klart. Jag vill inte sova borta när hon inte mår bra